Forskningen på psykedeliska substanser avbröts abrupt efter skandaler på 60-talet. Nu har den återupptagits med förhoppningen att hallucinogena droger ska bli ett alternativ för deprimerade. Vi bad läkaren Karin Ström reda ut läget.

Jenny har under stora delar av sitt vuxenliv brottats med depression, självförebråelse och dåligt självförtroende. Under fyra-fem år tog hon antidepressiv medicin, men tyckte aldrig att den hjälpte. Samtalsterapi provade hon under några månader, men klickade aldrig med terapeuten. Alkohol har hon druckit som de flesta, illegala droger har aldrig intresserat henne.

Något som däremot väckt Jennys Jenny heter egentligen något annat. intresse är forskningen kring psykedeliska substanser.

– Att det forskas om det här på fina universitet, att det skrivs böcker där författarna själva har testat, gjorde att gränsen kändes lättare att överskrida.

Jenny – det är viktigt att poängtera – var absolut inte ute efter en spännande upplevelse.

– Jag gjorde det för att hjälpa mig själv från att gå under, säger hon.

Hallucinogena ämnen skapar förvrängda förnimmelser samt betydande förändringar i tankar, känslor och medvetande. En undergrupp är de psykedeliska drogerna som stimulerar en särskild serotoninreceptor i hjärnan. Kända exempel är LSD, meskalin och psilocybin, det verksamma ämnet i magic mushrooms. Det är olagligt att inta hallucinogena droger i Sverige, även om de förekommer naturligt i svampar. Trots det kände Jenny direkt att det var något hon ville testa. Genom en bekant som tränar sig i att bli en sitter – någon som vakar över personer som intar psykedelika – fick hon möjlighet att pröva på en noga uppmätt mängd torkad svamp som innehöll psilocybin.

Begreppet sitter ligger nära psykedelisk guidning, ett begrepp som förekommit sedan åtminstone 1960-talet. Medan en guide tar en aktiv, vägledande roll i droganvändarens upplevelse, är en sitters uppgift enbart att övervaka.