På en snöig stubbe utanför Kungälv 1938 upptäcktes kärnklyvningen. Sedan dess är världen förändrad. I en ny bok skriver den prisade politiska kommentatorn Tomas Ramberg om kärnkraftens politik i Sverige under de senaste femtio åren.

Det här är ett utdrag ur Att dagtinga med sin övertygelse – historien om Sverige och kärnkraften som utkommer 21 augusti på Albert Bonniers Förlag.

Kärnkraften som gratislösning

Kärnkraften och energipolitiken förblir länge en dark horse i debatten. Det beror inte bara på att vi drabbas av den värsta pandemin sen spanska sjukan – covid-19 – som länge tar allt politiskt syre. För de flesta väljare är kärnkraften helt enkelt inte så intressant.

Men sen händer något som får energifrågan att intressera nästan alla väljare. Priserna stiger på naturgas och skapar en internationell energikris, den ställs på sin spets efter Rysslands stora angrepp på Ukraina. Kriget är inte det enda som får elpriserna att rusa, det är flera eländen som sammanfaller – torkan i Europa gör att vattenkraften levererar dåligt, många franska kärnkraftverk står stilla, de höga gaspriserna gör att mer kol används, det skapar större koldioxidutsläpp som i sin tur höjer kvotpriset i EU:s utsläppshandelssystem. Resultatet är en perfekt storm, elpriserna slår mot både plånböcker och företagskalkyler. Också bränslepriserna stiger, en del av prishöjningarna beror på regeringens klimatpolitik, där oljeprodukter blandas ut med dyrare biobränslen, och det blir allt dyrare att tanka bilen.