Team Ranelid är en stark duo. Björn författar och syns. Margareta håller sig i bakgrunden och styr schemat – men hon har inte köpt biljetter till någon cirkus, säger hon. Hon vill ha fötterna på jorden och en vanlig familj.

Urpsrungligen publicerad i Tidningen Vi #1 2017.

Dvärgpinschern skäller småhundsilsket. Han hette från början Quasimodo, men när Margareta köpte honom fick han bli Kalle. Från väggen tittar August Strindberg snett mellan bokhyllorna och i Björns djupa skjortöppning vrålar en tiger.

– Jag har gett upp om knapparna, säger Margareta Ranelid och suckar utan att det hörs.

Hon är sin makes ständiga objekt och musa. På sina föreläsningar talar han till henne, oavsett om hon sitter på en stol längst bak i publiken eller inte. Hans blick söker hennes, ”var är du, Margareta?”, och hon får bekräfta sanningshalten i det han säger, hans goda minne, hans ödmjukhet. I sina böcker har han beskrivit deras outtröttliga kärlek, hur de somnar med händerna om varandras och hur de vaknar likadant. Hon fungerar numera dessutom som hans agent.

När vi ses tidigare under hösten, på bokmässan i Göteborg, säger Björn:

– Utan Margareta är jag ingenting.

Det är klart man blir nyfiken.