I boken ”Mönstersamhället” återvänder journalisten Anneli Rogeman till sin hemort Boliden, gruvsamhället som växte fram samtidigt som folkhemmet.

Den 10 december 1924 hittades en av världens rikaste malmfyndigheter i Fågelmyran i norra Västerbotten. Guldhalten låg på över 100 gram per ton, att jämföra med de rikaste gruvorna i världen som då brukade hålla en guldhalt mellan 7 – 14 gram per ton. Tidningarna beskrev Boliden som det nya Klondyke.

Tidningen Vi:s förra chefredaktör Anneli Rogeman tillbringade sin barndom där och har nu skrivit boken Mönstersamhället.

– Boliden byggdes upp mitt i myren och nära gruvan enligt ett mycket medvetet mönster. Disponentens hus låg överst på en kulle, gruvarbetarnas bostäder längre ner. Samhällsklasserna var alltså inbyggda i själva planen.

Det fanns massor av affärer i samhället, 73 föreningar, simhall, skidbacke, balettskola, pianoskola, sjö att bada i, skog att åka skidor i med mera.

Hur var det att växa upp där? Din pappa var en av de högsta cheferna.

– Vi tillhörde överklassen, men det var först strax innan vi lämnade samhället som jag började se att vi bodde bättre än andra, att vi hade finare bil, kunde åka på semester utomlands. Samtidigt var min egen familj ett slags bild av klassamhällets förändringar. Pappa kom från små förhållanden i en by bara några mil från Boliden. Farfar var flottare, min pappa gjorde en klassresa. Min mamma tillhör en österrikisk adlig släkt.

Anneli Rogeman, som förutom tiden på Vi haft många chefsposter inom media, har alltid intresserat sig för frågan om klasstillhörighet.

– Vad gör det med en människa att sorteras in i en klass från födseln?